Att vara sjuk

Eller i min värld- mindre frisk. Det fina och lite udda med mig är att jag aldrig är sjuk, det ni, det blir svårt att slå. Men för en gång skull, ja, nu är jag nog allt sjuk iaf. ;)

Febern gör mig yr och trött, näsan rinner och halsen gör ont, inget vidare med andra ord. O när vi imon skall bege oss ner mot Österlen för att fira nyår i ett mysigt hus mitt ute på landet med min äslakde sis o Mile känns det väldigt jobbigt att inte vara frisk, Så jag kurerar mig som attans, dricker vatten med c-vitamin i, sover o äter. Hundarna måste ju ut, men de klarar sig utan skogstur för en dag, igår fick de spring i hagen o skogstur då jag hade en bil hemma, men idag är min ork inte är på topp, blir det mindre promenader idag. De är dock de bästa sällskapet man kan önska sig, ligger med mig i soffan o sover o vaktar matte från farliga smällare.

Att det är storm ute gör inte det roligare att vara ute heller, så vi myser i soffan o kurerar oss ordentligt. För jag ska bli frisk, jag ska orka med den obligatoriska långvandringen på nyårsafton, då skall vi grilla o långvandra med doggsen, för att sedan bosätta oss ute på landet o äta hela kvällen. Förhoppningsvis får hundarna det lugnt under tolvslaget, men jag har förberett oss för att det kan låta. Men ute på landet på österlen, det borde vara det ultimata för rädda hundar. Så det skall nog gå vägen.
Det som dock stör mig är att ungjävlarna redan smäller o de smäller ju även dagtid! Gah, har dagens ungdomar inga föräldrar som talar om för dem att man INTE smäller innan och efter nyår och att man gör det under vissa få timmar på nyårsafton! Jag hyllar de Ica butiker och andra som tar avstånd för pyroteknikförsäljning och sätter dem på en piddestal. Tänk om andra kunde följa deras fotspår och att det blev förbjudet för privatpersoner att köpa och handha pyreteknik, det vorde ngt det.

Hoppas ni alla får en toppen nyår och Gott Nytt År på er alla!

Måndag hela veckan

Eller inte. Denna vecka kommer bli ngt av det jobbigaste på länge, men jag klarade denna dagen på jobbet o nu ska jag bara ge järnet på tis o onsdag med. Jobbar tors med, men efter det väntar fyra dagars ledighet. O inte vilken ledighet som helst? Nopp, jag skall ner till Malmö o fira jul med de mina. Underbart, som jag längtar.

Måste nog faktiskt medge att jag saknar skåneland, mer än ni kan ana. Götet o västkusten i all sin ära, men ack, jag saknar min familj. För det finns inte mkt som slår en rask promenad längsmed vattnet, 50 meter hemifrån, el en promeand i malmös mest underbara kvarter, en promenad som kan avlutas hemma hos syster, papps eller mamma. Nä, bara den friheten är obeskrivligt. Ni skall veta att jag saknar er, saknar skåne, saknar lättillgängligheten till allt det där, o den där konstiga trygheten. Jag som inte ens är särskilt förtjust i trygghet, jag kastar mig mer än gärna in i ngt helt oväntat och tror på det bästa, men nu saknar jag det som jag kallar hem. Skåne.

Bjuder er på det finaste jag har!

Inga ord behövs. Delar av mig av det finaste. Mitt hjärta. Mina älskade. Mina allra finaste!

Lägg till bildtext

                                                                                    <3

Att gå skogspromenad

10.5 km senare var vi alla lite trötta och nöjda. Lördagen spenderades på bästa sätt, genom en långtur med hundarna i skogen. Totos första sedan operationen och det känns underbart. Vi var ute i nästan exakt två timmar, det var några plusgrader, vindstilla men framför allt inget regn. Tack för det Götet!

Morgonen hade spenderats inne i stan en snabbis, blev lite julklappsshoppande och träff med Per Moberg! Jo, men visst ser ni, han befanns sig där i  butiken och signerade böcker. Så vi säger att vi hade en träff med honom.

Nordstan fylldes snabbt med stirriga människor från alla kanter och efter nästan två timmar klarade skogsmullen inte av det längre, utan vi begav oss hemåt istället. Betydligt mysigare. Dock är jag inte helt färdig ännu, så även denna dag kommer att få bjuda på en kort tur till stan, eller nja, blir nog allum idag. En snabbtur medans D är hemma med de små liven.

Snöflingorna nådde götet idag. Ser mest ut som ett ynkligt lager av frost, men för de som varit ute på långtur redan kan bekräfta att det faktiskt ligger snö.

De finaste för exakt ett år sedan. De som gör livet värt allt. Mina två älskade små hundar, finns det något finare.

Att haft en perfekt rehabtid

Lillkillen ha skötts sig strålande, inte bara med ögondroppningen utan även med att inte busa alltför mkt med Kita eller springa in i varje buske. O jag lovar, är man hanhund är detta inte en lätt match. Snart är tiden för nojighet över, och det skall vi fira med långvandring i skogen! Vad annars?

Jobbet upptar nog all min övriga tid, tiden som inte går till att drömma om ett boende i Spanien, den läggs såklart och som alltid på hundarna och därefter jobbet. För jo, jag drömmor nu igen. På ngt konstigt vis har dte kommit tillbaka lite smått, och drömmen om ett liv i Spanien är inte över. Inte på långa vägar. För vad vore inte bättre? Bo i ett underbart land, härligt klimat, kunna ägna min lediga tid åt att jobba som volontär med gatuhundarna, kunna hjälpa på plats och kunna få uppleva det. Om än bara för en kortare period i livet. Livet hoppar dock snabbt tillbaka till verkigheten, den verklighet som jag har just nu.

Men nu ser vi fram emot en fullspäckad dag i rätten imon och därefter en underbar helg med de bästa! Inte fy skam det heller. O vet ni vad jag undersöker just nu? NJa, en hemlis, men det innefattar iaf Kita, hennes nos och ngt uppdrag ;) Spännande va? Håll tummarna att det kan funka!

Operationen är över nu.

Men ack, det är nu som den jobbiga perioden börjar.
Toto går på antibiotika i 10 dagar samtidigt som han skall ha 7 droppar i ögat per dag. Sedan måste han ha tratt på sig, inte vara lös, inte gå nära eller i buskar, inte busa med Kita... osv. Inte ngt hundliv precis, men i 10 dagar skall vi stå ut, för det kommer att innebära så mkt mer när allt är klart. O Toto är en stark kille, min konung!

Igår var han inte alls sig själv, idag har han iaf skällt ut en hund, så hurra! Men inne e han fortfarande trött och medtagen och det har nu uppstått vissa problem med biverkningar av plegicilet.

En dag i tagen. Husse har varit hemma med honom idag, men imon kommer han vara med hundvakten. Hoppas att det kommer gå bra, för sen har han oss hemma ett tag.

Julstämining, eller allmänt kaos?

Lite julpynt har allt kommit upp, stjärnorna i fönstrena lyser med ett dovt, liksom gulaktigt sken som gör att iaf jag kommer om än lite i stämning.
Med ca 7 grader och höstregn känns det inte som att det är andra advent imon, fastän mina julblommor gör sig vackra på soffbordet så hjälper det mig inte riktigt.

Några klappar är inhandlade men det största julklappen detta året är obeskrivbar, den går inte att beskriva för er som inte känner min absolut bästa vän. För vet ni vad, nu är det tre dagar kvar, TRE dagar, sedan skall han opereras och hans syn på hans högra öga skall komma åter. Förstår ni denna känsla?
Jag slipper oroa mig när han är lös, jag slipper ropa: "försiktigt älskling!!" och jag slipper få ont i magen över att se att han blir osäker, rädd för att exempelvis springa på klipporna. Något som han förutom gjorde bättre än en bergsget. Snart, snart är det hans tur och det är således den bästa julklapp man kan få. Kan man då önska sig något annat?

O vet ni vad? Jo förra helgen bjöd Malmö på "Malmö Valp" ,för er som inte är så insatta- en hundutställning med enbart valpar!! Kan det bli farligare? Men roligast var nog ändå att lilla Sigge bus, var med och ställdes ut. Sigge bus är en storpudel på ca 8 månader som är full med bus. Han tog som vanligt allt med bravur, ja kankse inte enligt domaren men mentalt. Stabila lilla vovve som lägger sig ner och sover bland alla folk. O jag vill lova att det var folk.

Kita och Toto tyckte att det var kul att springa på "sin"  strand igen och är en galgo tik som springandes såfick jag se Toto  sin fulla glans igen. Vart den energin kom ifrån vet nog ingen, men ack, den gråa lilla nosen sprang och lektemed sin nya kompis längsmed vattenbrynet och hade mer än skoj! Härligt att se! O när man sedan får höra att man har en så lilvlig senior, så blir man ännu lyckligare!

Trevlig 2:a advent på er alla!

Spännande dagar..

Jo men så är det nog allt. Minst sagt spännande. Jag springer som tidigare mellan olika förhandlingar på Tingsrätten och insuper atmosfären så gott jag kan. Det är en helt ny välrld, onekligen. O gissa vart jaf befann mig igår, på den första rättegångsförhandlingen där fyra äranklagade för bla olaga hot, mordbrand etc. Gruppen tillhör djurrättsaktivister och det rör sig således om pälsen vara och icke vara. Märkligt det där, när något gott eskalerar. Annars blir det allehanda små och stora förhandlingar.

Totos operation närmar sig vilket gör mig påmind om att vi måste träna lite med den elaka kragen. Toto gillar den inte alls o här måste vi öva på att kragen är ngt skoj, ngt positivt och inte ngt läskigt som gör han mindre mobil.

Julen närmar sig har ni kommit i julstämning? I Götet är belysningarna tända och man pyntar staden för fullt. Butikerna omges av fullt med folk och små utställare visar sina egna små hantverk. Så nog är julshoppingen igång alltid. Själv har det inte sjunkit in riktigt än, att julen och vintern börjar närma sig. Blir en jul med massa jobb och utan ledighet så vi får väl fluffa upp det ordentlig här hemma så vi kommer i lite julstämningen iaf. Det är vid sådana hör tillfällen som man vill ha sin familj närmare än 30 mil, men ack, jag får åka skyttetrafik mellan Götet o Malmö, så ska det nog gå vägen.