Att säga hejdå

Idag var sista dagen. Sista dagen på ett helt fantastiskt jobb med ännu bättre kollegor, vänner, o det känns inte på topp just nu må jag säga. Men livet måste ha sin naturliga gång, och där måste man våga gå vidare fastän man trivs med det man redan har.

O jag drömmar lite idag, om än lite och till en början rätt försiktigt. Jag drömmer och glädjs åt min kära far o hans nya förvärv. O jag drömmer om att en dag, förhoppnings väldigt snart, att kunna sitta där i solen, njuta av utsikten, landskapet och såklart sällskapet. Idag längtar jag tills det blir den dagen vi är där ihop. I frankrike.

Att ha en underbar söndag

När man upptäcker att klockan ska ställas tillbaka en timme, så är det inte helt fel att få lite extra tid en söndag. Hundarna ligger nöjda och sussar efter morgonturen. Regnet faller som vanligt i Göteborg, men idag ska vi stå emot vädermakterna och bege oss ut mot Björholmen. Huset skall få lite extra värme inför vintern och vi skall passa på att mysa en hel del idag. Tänkt att ta med oss lite picknik och bara vara. Hundarna kommer att kunna vara lösa o springa runt som de vill på holmen och de verkligen älskart. Mys. Ni vet den där känslan av avkildhet, lugn och en rofylldhet som man bara kan uppleva i bohuslän sista dagen i oktober. En sådan söndag ska vi ha idag. Vädret hade kunnat bjuda på solsken, men ack. Inte misströsta. Kita får ha regnjacka, Toto struntar i vilket och för mig åker regnkläderna på. Kanske finns det några höstäpplen kvar på träden, så jag kan baka lite  i veckan.

Fast redan ikväll står bakning på schemat. Blir till att laga två kladdkakor till jobbet imon, med färska bär och grädde ska det nog gå hem hos kollegorna. För vet ni vad, imon är min sista dag på jobbet och det känns både skoj och otroligt vemodigt. Ett helt nytt liv väntar nu, och jag är mer rädd för det oväntande än ni kan ana. Men ack, det kan väl inte gå mer än fel och då har jag iaf testat. För som en klok en gång sa: "Vi ångrar inte det vi gjort bara det vi inte gjorde". Så, visst är det så, nu kastar jag mig in i ett nytt äventyr och hoppas på det bästa.

Annars sitter jag och försöker bestämma mig på täckefronten till hundarna, Vad ska dem ha? Toto får ha sitt Hurtta täcke en vinter till, men Kitas gardrob behöver uppdateras. Jag orkar inte med att stanna var 10:e meter för att ta bort snöbollar i pälsen. Nä, vi vill kunna vara ute i timmar i snön utan att det skall påverka oss och henne. Hm, hittar inget bra bara. För vem vill ha en overall där hunden inte kan uträtta sina behov i. Nä, vi letar vidare efter det ultimata täcken till min prinsessa.

Dax för lite varm choklad från Olof Viktor och sedan bär det av norrut. Björis.

Den underbara solen

Bor man i Götet så är man inte bortskämd med solen precis. Däremot vet vi att det finns vatten, speciellt vatten från himlen.

Idag har varit en ljuvlig höstdag hos oss och den har spenderats på allra bästa vis.

                                                            Lite bilder från förr, dock lika glad idag!


Morgonen bjöd på en underbar skogspromenad runt sjön, vi var ensamma i skogen och hundarna var lösa och njöt av morgonen. Till skillnad från förra helgen, så slapp jag höra skotten från gevären och lystra hundars skall i jakt på det perfekta bytet. Ja, jag talar om älgjakten som drog igång för två veckor sedan.

Nä, idag var de lugnt ute men trots detta var hundarna utklädda i vanlig ordning. Med gula lifeguard selar från hurtta och gula samt organda västar lyste de upp skogen!

Sedan har det lunchats med bästaste vännerna och även två små gullungar. Åh, ibland suger det mycket i bebistarmen och då är det så mysigt att få lite av det behovet stillat genom att mysa med bebis! God brunch på Ethel´s var således inte alls fel, inte alls!

Men hörreni, inte ska man nöja sig där. Nä, inte om man heter Emma. Hem for jag, bytte outfit till mina vandrarkängor, jaktbyxor och en rejäl flecetröja och ut begav vi oss. Mot bokedalens naturreservat och ytterligare en skogstur med doggsen. Härligt!

Sedan har vi även åkt och träffat en hundvakt för andra gången, inför premiären imon. Hoppas att de skall trivas med varandra. Men det skall säkerligen gå super bra.

Så, en härlig och underbar söndag lider mot sitt slut. Åh, ibland önskar jag att jag bodde mer lantligt, mer än vad jag gör idag och kunde vandra, vandra o vandra lite mer. Finner ett sådant ro i att vara i skogen. O till det vill jag vara med mina hundar, de bästa i denna värld.

Mot nya äventyr

Hänt en del saker som ni kanske förstått, därav min bloggpaus ett längre tag. Men nu hoppas jag att jag åter har fått energi och tid över.

En av de absolut största nyheterna är att jag fått ett nytt jobb, ett jobb på en advokat byrå i stan, vilket känns fantastiskt skoj och så kul att de ville ha mig. Såklart att det känns lite vemodigt att lämna mina kollegor och numera även vänner, men vi får fortsätta ha våra underbara luncher, mysstunder efter jobbet och härliga aw's. De är och kommer alltid förbli mina nära vänner, fastän vi inte kommer att ses dagligen och ha våra små fjantiga små stunder som retar gallfeber på de mer statliga damerna. Mot nya äventyr och visst ska det bli skoj att jobba lite "på riktigt".

Så, vi kommer således stanna kvar i Götet ytterligare en stund.

Hundarna har för tillfället en massa mys här hemma, de gottar sig i att ständigt ha sällskap, att vara ute i skog och mark nästintill dagligen och följa med på alla små utflykter som det fortfarande blir. För fastän jag gått under jorden på bloggen, så har verkligheten varit en annan. Vi far och flänger som vi älskar, myser med picknikar i fårhagen och ser solnedgången, fastän den endast är 6 grader ute. Ja för ser ni, det en obeskrivlig känsla att se lyckliga hundar. Och här gör vi allt för att se just det- lyckliga hundar!

Men vet ni vad, det bästa av det bästa och det största av det största.!!

Toto, älskade och underbara och bästaste Toto skall opereras. Jo, Toto är blind på sitt högra öga pga av grå starr och har nedsatt syn på vänstra. Det har förvärrats snabbt, och min älskling blir väl inte yngre. Men en mer levnadsglad, livlig och lycklig hund, ja det får man nog leta efter. Så, jag har nu bokat en tid hos en av världens bästa ögonspecialister inom grå starr på hundar, och vi kommer attt genomföra en operation av hans högra öga i början av december.

Förstår ni? Min älskade och fjantiga hund kommer att kunna se igen. Han kommer fortsätta att kunna vara lös ute, springa fort, fort fort utan ha räddsla för att gå in i saker, han kommer njuta av att ligga på vår brygga uppe i bohuslän och han kommer gilla båtturerna, leka med syster fjant och allt som hör en vardag till.

Så, fastän han inte är ung min älskade vän, så förtjänar han ett fullgott liv och det oavsett ålder. Hurra för oss, hurra för Toto.

Ja, ni ser ju. Hur skulle man inte kunna göra allt för denna underbara lilla kille. Han är mitt allt och kärleken för denna hunden är och förblir obeskrivligt. Oavsett hur knäpp jag än må uppfattas. Älskade Toto!

Svåra beslut, livsavgörande beslut.

Alla ni som gjort dem, ni vet även att det aldrig någonsin är enkelt. Att det alltid är med visst vemod, viss förtjusning och viss skräck. Så är det väl alltid. OM vi ändå kunde veta vad ett beslut skulle innebära för oss. Kanske hade man aldirg tagig beslutet då, eller så hade man gjort om det om och om igen.

Igår besökte jag min gamla jourhund Chess, ni kan läsa om honom i bloggen, det var över två år sedan han befann sig hos oss och under denna tiden har mycket hänt. Tyvärr alltför mycket- eller om vi vänder på det, alltför lite. Chess har blivit en otygg och rädd insivid, han är skygg för mänsklig kontakt och han mår inte alls bra. Mitt hjärta gitt itu, som ni säkert kan förstå, och jag tampas nu med ännu ett livsavgörande beslut.

Men under tiden, så åker jag till Arkens Zoo för inhandlande av lite omega 3 olja och sedan vidare till en möbelaffär för inhandlandet av ett skoställ. Morgonen börjades med en runda med höstglada hundar runt sjön och när jag ser dem springa där lyckliga och helt vilda, så önskar jag så att alla hundar kunde ha det så.

Tidig morgon i Göteborg

Söndagar är speciella för mig, på ett underbart sätt. När jag bodde i Malmö var jag bortskämd med att bo vid havet, de tidiga morgnarna spenderades nere på stranden. Filosoferande och njutandes av lugnet och den rofylldhet som en tidig morgon i centrala Malmö faktiskt kan ge.

Så spenderades även denna söndagsmorgon, ja inte längsmed havet då, kan bli svårt om man numera bor utanför Göteborg, men den spenderades på lummiga små grusvägar med lösa hundar och endast katten var uppe.

Snart blir det att bege sig mot Landvetter och sedan avfärd mot Bromma. Längtar efter att krama lilla Maja- systerns lilla underbara Chihuahua och såklart min syster med!

Och för en hundnörd står givetvis ett besök på Arken Zoo i Bromma- Sveriges största djurbutik! Det ni, det kan gå i princip hur som helst. Fast efter gårdagens inköp av Ruffwears sele, den utan klövjor, så får nog vissa hundsaker komma i skymmundan.

Imon är det dags för mitt beslut, när jag väl fattat det, oavsett vilket det blir, som kommer ni givetvis att delges.

Maja, den sötaste lilla hunden!!!

Vackraste systern, ses snart!

Those were the days..

Bloggandet har helt enkelt fått komma åt sidan ett tag. Länge funderat på om jag vill delge vad som hänt eller om jag bara vill försöka gå vidare. Livet har tagit en vändning som ingen kunnat råda över. Och som jag önskar aldrig hade hänt. Det känns som om nederlagen kommer efter varandra och ibland blir det svårt att se framtiden. Tänka sig, för en som dagligen drömmer och som har drömmar och visioner som folk bara kan skratta åt, på grund av galenhet, har nu slutat drömma. Även detta har avstoppats. Som ni ser, det är svårt att veta vem man är då.

Men livet går vidare, det gör väl alltid det. Fast denna gången med stora förändringar. Om de är bra eller inte är för tidigt att säga.

Igår var en positiv dag iaf, jag fick lite bekäftelse och ett erbjudande som jag har tills måndag att tacka ja till. Även det, ett erbjudande som kommer förändra mitt liv för all framtid. Skrämmande? Javisst! Kul, såklart! Men pust vad svårt det är att göra beslut när man har slutat drömma.

Imon blir det Stockholm, en tripp för utbildning, men även träff och mys med bästaste systern! Ska bli skönt att komma bort, om än bara för någon dag. Fast misstolka mig rätt, inte skönt att komma bort från mina älsklingar, bara från den icke drömmande vardagen.

Imon ses vi min syster!!!!!