Packa, och packa lite till

Finns det någon som sa att det skulle vara kul att packa?

Efter att ha packat fyra kartonger i köket gjorde ryggen ont och magen kurrade.Våfflor och glass slank lätt ner och nu lyser solen, trots ynka grader och det är dags för mig och vovvarnas andra skogstur för dagen. Denna gång åker vi till ett annat naturreservat och strosar runt. Dessa dagar hade det varit mys med sällskap.

I em skall vi hämta Mr D igen och sedan återgå till vårt packande. Imon får vi nog åka till tippen en sväng. Det börjar bli en helghobby för mig. Tippen. Tippen och städa. O så varvat med hundar och hundpromenixer.


Såhär ser det inte ut just nu vill jag lova. Men vi kan drömma och försöka se bortom kartonger, hundben och annat kraffs.

Mot nya marker och ett nytt liv

Hurra! Det är en obeskrivlig känsla som infunnit sig. Känslan av att veta att man numera slipper ångesten och vi går mot nya tag.
Gårdagskvällen spenderades på bästa vis, men mina kära gamla kollegor och finaste vänner på en AW. Ett perfekt avslut på livet här uppe, fastän man såklart kommer se dem alla snart igen. Läs- redan  nästa vecka ;)

Att vakna upp omringad av sina älsklingar och veta att nu väntar en semester, flytt, resa, underbara aktiviteter med mina trollungar- ja, då kan det inte bli så mycket bättre.

Nu har vi hunnit med att  lämnade Mr D i stan och sedan for direkt ut i skogen och gick en av favoritrundorna kring prästtjärn. Kita var lyckligare än på länge, Toto har fullt med spring i benen och när jag ser mina två älskade hundar, med varsin reflexväst, öronen fladdrandes i vinden när de kommer springandes med alla fyra benen i luften, deras lyhördhet, livsglädje och livsgista. Ja, då vet jag att det inte finns mycket som slår tiden tillsammans med dem och tillsammans klarar man allt. Nu är vår tur kommen, inga mer sjuka hundar, inget mer tråkigt jobb, inget mer deppande.  Nu väntar nya äventyr! Hoppas ni vill följa med på tåget.

Tåget som denna gången leder oss hem. Skåne nästa, skåne.

Tragiskt livsöde

Tog med mig hundarna ut på en skogstur efter jobbet för att komma bort från all stress och andas lite skogsdoft. Läs idag- gödseldoft!

Nåja, hundarna var lika lyckliga och jag lekte mest att vi var nära en massa djur istället för en gödselåker. Vad har man annasrs fantasin för?


Vi mötte två andra hundar och det gjorde min dag lite annorlunda.

Ett livsöde, så tragiskt och hemsk att jag hoppas ingen får uppleva det. Trots det händer det. Dagligen. Och jag hoppas att vi alla, oavsett hundälskare eller inte, tar vårt ansvar som medmänniskor och förhindrat detta. Den numera femåriga hanhunden har haft ett liv som "kamphundsbete". Öronen var avklippta, svansen likaså.
Inte nöjer sig människorna med detta utan de hade även klippt av en bit av tungan. Hur i h-lvete kan man göra detta? Är det en sport? En kultur? Någon intressant att se på? Något som ger någon människa en kick? Något positivt?

Nä, det är enbart förförligt och ledsamt. O jag finner inga ord för vad dessa människor utsatt denna stackars hund för. En raggig liten kille, såg ut som en blandning mellan pudel och någon terrier. Så mild och så snäll. Inget ont i sig, trots det han varit med om. Numera en älskad familjemedlem. Ett öde som tycker många av dessa hundar aldirg får uppleva. Ett öde som borde vara en självklarhet är så långt ifrån ett liv man kan tänka sig.

Ett livsöde som jag inte önskar någon. Allra minst oskyldiga små djur.

Gör något du med, tolerera inte att folk behandlar djur som ting, stå upp poch agera o vägra vara passiv. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Jag slutar så idag. Och kramar mina två högt älskade familjemedlemmar. Gödselstinkande och allt.

Freestyle och lydnad

Vem har sagt att seniorer inte kan träna Freestyle? Inte någon, allra minst jag iaf.

Så, jag har anmält intresse till en kurs med Toto, min 10-åriga senior och vi kommer rocka! Kita skall gå viltspår, och sen slänger vi in en lydnadskurs med. Vem som skall gå är lite osäkert ännu.. Toto är ju mer färdig.. Inte riktigt Kitas grej.. ack, vi ser! Känns iaf bra att det kommer ske lite skojsigheter till våren.

Efter en helt ljuvlig kväll i fårhagen med glada och pigga hundar vilar nu Toto o jag medans Mr D och Kita tog en liten tur på tur man hand.

Dags att flytta neråt igen

Fullt fart här hemma. Om mindre än en månad beger vi oss neråt, hemmåt igen. Malmö står som nästa anstalt. Massa känslor, men mest positiva sådana. Fått snabba besked och vi bestämde oss egentligen först i helgen så vi har en del att stå.
Kartonger skall packas, flyttbil skall bokas, stora starka karlar skall bokas in mot mutor om öl och mat och lägenheter skall städas och kurser skall bokas. Ja, ni förstår- vi har en del att göra.

Härimellan skall vi även hinna med en semester till Nice, så hej, inte ligger vi på latsidan precis.

Så, vi ser fram emot dagliga strandpromenader igen, hundkurser, närhet til familjen och nytt jobb. Ett helt nytt liv och jag gillart. Jag gillart mer än ni kan ana.

Drömmer om att resa iväg ett tag..

Kommit in i en resperiod. Längtar tills påsken då jag o Mr D ska flyga till Nice och sedan vidare till familjens hus i Biot. Längtar! Förrutom vi så kommer hela lilla familjen vara på plats, så det kommer bli super mysigt. Lägtar så tills långfredagen. Tre underbara dagar väntar oss!

Men jag har mer reslust än så, jag vill åka iväg en vecka med Mr D, ensamma. En avkopplande solsemester hade faktiskt suttit fint i allvardagsstress. Vi får se om det ens är möjligt, är man tvåbarnsmor ;) så är man. O jag har tyvärr inte många som jag kan och vill lämna mina guldklimpar till, speciellt inte under arbetstiderna. Så, kanske förblir det just en dröm, men en weekend till franska rivieran är ju inte helt fel det heller.

Annars har vi äntligen börjat kunna promonera ordentligt igen, Kita förblir kopplad till helgen men vi börjar öka upp etapperna till vanligt längd så hon får lägga på sig lite muskler igen. Tur att den lilla prinsessan var i toppform innan operation, det underlättar ju en hel del.

Nu; ostbågar o nola!

Söndagsmys

Att spendera helgerna ensam med mina små busfrön börjar höra till vanligheterna, men för den sakens skull gillar jag det inte. Jag skulle närmare säga att jag hatar att vara ensam, speciellt under helgerna.
Gårdagen i kära bohuslän var underbar, massa pyssel  och mys. O även lilla tokan fick springa lite lös på tomten medans vi fixade lite i sjöboden.

Dagens aktiviteter är få. Toto är inte på topp, Kita får ännu inte motioneras, så det väntas seniorpromenader och hemmafix. Hundtäckena skall fixas och vikas in i gardroben, förhoppningsvis så slipper vi använda dem mer denna vintern/våren. Annars spenderas nog söndagen på vårt sätt, mys tillsammans i soffan. Om jag hade fått bestämma hade den spenderats i skogen. Jag tycker faktiskt vi har fått nog av sjukdomar och elakheter som drabbats oss. Nu är det dags att jag får ha friska hundar, mina galna hundar, så vi kan göra allt det där vi alltid gör. O lite till nu när våren är på intågande. För en skogstur per helg, så kan vi inte ha det!
Snart så, snart kommer hundarna nog önska att de hade en annan matte, som inte drog ut dem på äventyr dagligen, men först då, möjligtvis, kommer jag dra ner på tempot. O om jag känner mina tokhundar rätt så dröjer det ;)

Ha en skön söndag allihopa!

Björholmen

Planerna är och förblir Björis. Oavsett om vädermakterna vill något som jag inte vill.

Morgonen bjöd på en härlig tur i skogen, Kita var helt ystrig! Hennes första sedan operationen. Tyvärr får hon vara kopplad ett tag till, men hon njöt till fullo iaf. Toto passade på att nosa bäst han kunde och springa mellan matte och alla doftfläckar.

Så, min dag kommer bjuda på lite bilkörning, massa god mat, lite inredningstidningar, saltstänkta klippor, fiskmåsar, räkor, blöta träbryggor och trädgårdspill och familejmys. Bäst att hoppa in i duschen så jag iaf kommer iväg innan det blir mörkt igen.

Räkfrossa och fredagsmys

Äntligen helg, men tyvärr ännu en helg som vi inte kan spendera tillsammans då Mr D måste jobba.

Mr D hämtade upp mig efter jobbet i hopp om att vi skulle besöka en lexington outlet i Askim efteråt, väl på plats kunde vi inte hitta lokalen och först när jag kollade på inbjudan så jag till mig stora förvåning att det inte var rätt helg, inte ens nära. Så är det när man har massa att tänka på. Nåja, får se om vi kan åka dit den helgen då det verkligen äger rum. Men inget shoppande för oss idag inte.

Kvällen bjuder annars på färska räkor, stenungsbackat bröd och cola. Japp, i detta hushållet dricks det nästan enbart alkoholfritt, och cola hör till favoriterna ;) Imon blir det ju även tidigt uppgång för oss alla. Vi skall skjutsa Mr D till jobbet och därefter åka ut till Tjörn och björis för lite familjehäng och mys. Pappsen kommer hem till Sverige ikväll  det skall upp till sommarhuset imon,så då passar även vi på att besöka vårt favvoställle. Busungarna kommer bli glada över attfå springa runt på holmen fritt och strosa och andas bohuslänsluft. Till min stora  lycka skall jag även passapå att köra lite bil imon. V50 i all sin ära, men imon är det annat som gäller.


                              Men imon väntar detta, och jag lovar, det kan man leva länge på.

Ha en mysig fredagskväll!

Internetavkoppling

Jo ser ni, kalla det vad ni vill, men jag har faktiskt inte suttit framför en data på hela helgen. Känns skönt  att ibland koppla bort de "måsten" som en data och speciellt internet för med sig.

Gårdagen spenderades uppe i Karlstad, var på förhandling och besökte massvis med mysiga små inredningsbutiker. Med en redan knöckfull portfölj och ytterligare en handväska, så hade jag inte en chans att få med mig ngt hem. Men oj vad mycket fint lilla Karlstad hade att erbjuda. O som sagt, solen lyser alltid i Karlstad. LIkaså denna underbara tisdag.

Resan hem genom skogarna fick mig att längta till ett eget torp, ett mysigt litet rött torp, i skogskanten, med en liten sjö i närheten och sedan bara luget. Så, när jag kom hem besöktes hemnset noga efter en potientiell dröm. Synd att drömmen om torpet inte delas med en viss herre, och då menar jag inte Konungen, men vem säger att man inte kan själv. Jag kan iaf själv.

NU, jobbet väntar.

Stygnen är borta!

Jorå ser ni, nu är stygande borta från min lilla prinsessa. Allt såg bra ut och hon märkte inte ens när man tog bort stygnen. Hurra för Kita! Hon skall fortfarande inte gå i trappor, springa lös, eller ha sin vanliga motion, utan vi skall successivt börja öka motionen, men fortfarande hålla henne lugnare än vanligt.
Kragen blir på i några dagar till, men förhoppningsvis kan vi slippa kroppsstrumpan. Fast jag tror att mina tokiga lilla tös gillar att ha den på sig. Kroppsstrumpan alltså. Är man en frusen liten cocker/cavalier så är man. O att då få ha en varm och skön, utan sömmar, kroppsstrumpa. Ja, det är ju inte helt fel.

                                                        Mattes lilla tös!

Fast att rulla sig i nysnön imorse ( 06.15!!) var inga problem alls. Tvärtom, fröken fräken ansåg nog att matte mest skulle stå stilla så hon fick  rulla sig bäst hon ville! Toto tyckte annat.

                                                        Mina två tokar <3

Blocket är min nya vän

Har ni kännt det där säljarbegäret? Det som infinner sig när man sålt några saker utan krusselduller och man även inser att man slipper köra iväg det till tippen. Nu går jag amock och säljer både det ena och andra. Galet bra.

Så för att inte hamna på latsidan denna dag skall jag nu bege mig till ovanvåningen och påbörja ett nytt projekt. Kamerna följer givetvis med, för allt måste noga dokumenteras. Såklart.

Livshöjande skratt och möten

När jag packade ihop för dagen på jobbet väntade ett kärt återseende. Min älskade vän. Tjejsnack, varm chocklad och lite surdegsbröd, då har man allt man behöver. Iaf för några timmar innan hundlängtan blir för stor och jag måste rusa hemåt igen. Ni det de där mötena som betyder så mycket, som ger så mycket. Ett sådant hade jag idag. Kan leva på det länge. O tro mig, det kommer jag!

En överlycklig liten tjej och kille väntade på mig där hemma. En liten tjej med en vit bomullskroppsstrumpa och mörkblå krage. En liten ynklig tjej som jag älskar så djupt. Med de största ögonen och prickigaste nosen.
Fastän någon nöd går de inte på dem, deras husse är hemma när jag inte är det. Fast matte är alltid matte. Inbillar jag mig iaf.

Nu väntas nelisar och nola. Ja, för en del kanelbullar och coca cola. Har jag sagt att jag ibland pratar mitt egna lilla språk? Jodå, vardagen blir lite roligare så. Inte så allvarlig och grå. Så här hemma har vi ett eget språk, och det varieras med humöret. O kära ni, jag har inte misst förståndet. Bara tappat en spärr ;)

Mattes stora kille

Ny vecka, nya utmaningar

Dagen har väl inte riktigt gått som jag velat. Mina inbokade möten förblev enbart inbokade möten utan några närvarande personer. Kan bli galen av att folk inte kommer som det är sagt.

Sitter och planerar en massa saker som skall fixas till helgen. Blir ett besök till Malmö till helgen med syskonmys och havsdoft. Längtar till stranden och blåsten. Kita kommer inte att kunna gå någon längre sträcka, men om jag bär ner henne till havet så kan vi iaf gå till första bryggan. Toto kan få busa bäst han vill och för prinsessan  blir det långlina. Hoppas att stygntagningen på torsdag går bra och att allt ser fint ut, annars kanske vi måste vila lite mer.

Eftermiddagsmys!

Mina två sjuklingar. Man kan se det i ögonen. Hoppas att vi snart har fått nog av sjukhusbesök coh blåa kragar och att vi får njuta av den nalkande våren såsom vi gör bäst. Tillsammans. Friska. Ute. På äventyr. Snart så, snart kommer bloggen fyllas till bredden av ystra hundar som inte kan få nog av våren. Men än så länge bjuder jag på söndagsmys i soffan.

Du väcker mig. Med en kamera. Nä fy!

Söndagsdimma

För att göra ekvationen helt komplett så är dagens tal magsjuk hund, nyopererad hund, matte med huvudvärk och ensamhet. Gör en fin fin ekvation av det om ni kan.

Hurra för denna söndag.

Tur att kylen är fylld av godsaker, såsom hemmagjord kladdkaka, kanelbullar, morötter och cola. Så vi skall väl stå ut, iaf jag. Då Toto är magsjuk vill jag inte aktivera honom med godis idag, så det gör det hela lite svårare. Han är ju pigg för övrigt, men jag anar oråd angående det märgben han fick igår. Lillkillen har en känslig mage jfrt med systern sin. Efter att ha mys med mina bebisar och gått två promenader, blir det till att göra ngt vettigt idag. Men där jag hela tiden har överblick på Kita. Ska säga att det inte är lätt att vara hönsmamma alla dagar. Då jag vill ha ständig tillsyn över henne kan jag inte lämna henne med blicken. Hon har en mjuk tratt på sig daligen, då hon inte riktigt uppskattar de vanliga trattarna. Sedan har vi ju kroppsstrumpan som skydd på nätterna, om hon inte ligger tätt intill mig, då märker jag allt iaf. Allt för att undvika att hon slickar o biter på såret. Så, det blir till att flytta med lilltjejen efter mina aktivitetsbehov.

Längtar tills vi kan återgå till vår vardag igen. Förhoppningsvis snart en helt annan vardag, förhoppningvis.

Stillsam aktivering

När solen lyser in genom fönstrena med all sin prakt redan vid halv åtta, och Mr D är färdig för avfärd, då inser jag ännu tydligare att det kommer bli en lång dag.

Kita måste ju hållas stilla, endast "ut och kissa promenader" som gäller. Det är inte det lättaste vill jag lova, speciellt inte för mig och Toto. Kita hade nog även hon tagit sig ett rejs i skogen och hoppats på lite jaktlycka. Till allas våran stora förtret, så blir det en innedag, stillsam med kortare turer runt kvarteret. Såsom säkert många hundar tyvärr har det i vårt samhälle och många andra.

Kongen och busy buddy går varma, likaså spel från Nina ottosson.  Söka godis i sängen, där jag då lyfter upp henne förekommer det med. Men jag behöver tips och insperation för stillsamma aktiviteter inomhus. Inga hopp får finnas, inget som gör hunden alltför exalterad då hon lätt kan börja rulla och åla sig av lycka med risk för att såren går upp. Ben fins ju alltid tillgängligt. Tips ngn?

Fick ett glatt samtal igår, inget jag kan avslöja ngt om, men lite hopp tändes iaf.

O vet ni vad, jag fick ju inte tillbaka mitt Back on track täcke när Kita lades in, det försvann visst. Men vet ni vad? Det är hemma igen och Kita kan nu sova som den prinsessa hon är.

Ja ni förstår, finns det någon härligare filur än denna tös? 

Storstädning och bakning står på schemat

I brist på hundmys och hundbus så får jag passa på att göra sånt som jag då kan slippa när mina guldklimpar är hemma.

Kanelbullar, här hemma nelisar och kladdkaka skall bakas. O golv skall våttorkas och kläder lämnas till klädsinsamligen. Så hej, jag har inte tid att sitta här och slappa. Nä, upp och hoppa.

Nu skall denna lägenhet få sig ett litet lyft ! På återseende!