Att längta ihjäl sig lite

Äntligen har den kommit. Fredagen som åtföljs av två lediga dagar tillsammans med de finaste. Underbart.

Har inte kännt mig på topp alls denna vecka, förutom en del tråkigheter i vardagen har jag gått och småfrusit en del. Så nu skall det blir extra mysigt att krypa ner i soffan tilsammans med det käraste jag har och mysa tills jag somnar i soffan.
Morgondagen innehåller en massa skoj, kommer köra Mr D till jobbet vid halv åtta, därpå följer en långtur ute i skogen, funderar på en 11 km tur, med ett blodspår till Kita. Tror det blir så. Toto kan få ett lite kortare spår om han vill, annars leker vi lite uppletande och annat skoj. Sedan skall bilen tvättas, vin ska inhandlas, lägenheten fixas o sedan skall jag hämta upp Mr D igen. Fullt upp med andra ord.

Här hemma smides det många planer, både stor och små och totalt omvälvande, men ack, det kommer nog bli ett bra år. Min kloka lillasyster sa så klokt häromdagen att man blir inte lycklig så länge man plågas av att alla andra skulle vara lyckligare. NÄ, här agerar man för sin egen lycka, vi skapar alla vår egen lycka och det tänker jag ta fäste på detta året.

Toto ligger i sängen och burrar och rullar sig, som om han vore en galen valp. Inte märker man att den killen snart är tio. Kita sover nöjt på fårpläden och jag ska nu sätta tänderna i min ben and jerry glass. En hel förpackning till mig själv. Det ni. Det är fredagsmys hemma i Partille idag.

En bild som gör mig glad i själen.