Utanför känns det som höst, borde orka bege mig och handla lite blodmjöl och en skank eller tja, flera. Men utan bil är det inget jag tänker göra, utan istället myser jag med mina tre små älsklingar här hemma och kroppen gör inte många knop. För i helgen, eller så fort jag orkar, hoppas därmed snarast, så ska jag ut o lägga blodspår till alla tre små huliganerna. Kita får ett rätt så långt med vinklar, till Toto får vi köra ett lite "enklare" spår, iaf i enklare terrräng med tanke på synen och till Oden får vi se.
Igår var det iaf en riktigt mysdag och Oden tar för sig allt mer, nu känner han sig nu mer "hemma". Han sover i sängen, ligger där man är och vet att det vanskas godis i köket vid ett flertal tillfällen varje dag, speciellt efter promenad och innan kvällsdax. O för er som undrar hur Toto & Kita reagerar på att ha en inneboende, inte ett skvatt. Med Oden här är det precis som vanligt. Inte någon skillnad och aldrig något gruff, inte det minsta. Aldrig. O det ni, det känns så underbart.
Snart är det dags för en andra promenad, (- japp, klockan är halv elva och jag vill ut på promenad två fastän hundarna sussar gott) funderar att gå till en liten inhägnad så att Oden kan få strosa lite fritt och mina vovvar kan få träna lite under tiden. För vad gör man egentligen i en inhägnad? (Rastgård) För mig är skogen ett mycket roligare alternativ, eller tja allt, är ett roligare alternativ än en hundgård. Men kanske, kanske just idag ska vi testa vad man göra i en sådan.
Vilka underbara bilder. Jag vill också ha så stora i min blogg. Hur gör jag? Oden, jag minns när vi bodde tillsammans och du passade honom. Var så mysigt. När vi tog bilen och åkte ut på promenad(kommer ej ihåg stället). Toto och Nikita kommer vi ses mycket nu, och det är jag så glad över. Spendera tid nu veckan göra roliga saker, för så mycket tid och så kommer det dröja längre att vi har igen. Älskar dig sis, utan dig vill jag aldrig leva!
SvaraRadera